Japp, då var man åter tillbaka till vardagen igen då. Skönt på ett sätt tycker jag. Jag är så van vid att vara utan mannen i mitt liv på vardagarna så det blir änna rörigt & stirrigt nästan när han e hemma ett par dagar så där. Linus främst tycker jag. Han är verkligen pappas kille. Han skulle allt vilja ha sin pappa bara för sig själv hela tiden om det gick. Så han e både högt & lågt när vi alla är samlade.
M har svårare för att säga nej än vad jag har. Är ju förståligt, då han vill hinna med att leka med honom så mkt det bara går.
Det blir mkt onödigt tjafs såna här dagar, då jag till slut slår bakut & påminner M om att jag & Leo oxå vill ha lite tid med honom. Var på Linus blir sur för att pappa inte leker med honom längre. Å så kan det rulla på så. Inte hela dagarna i ända, men detta inträffa ofta i vårat hem.
Läser allt som oftast i andras bloggar att dom har eller ska plocka ner julen nu. Är det bara jag som tycker det e mysigt med den tända granen på mornar & kvällar? Och inte tala om alla mysiga tomtar som står lite här & där i hemmet. Nä, i det vita huset får allt julen stanna kvar ett tag till!
gumman, jag förstår det där med tiden som ska räcka till. hur får man ihop det då?
SvaraRaderaM vill vara med alla tror jag, men han vet att linus förstår mer, o behöver honom mer än lilla L just nu. Lilla L kommer ikläm då du vill att han ska träffa Pappis mycket när han är liten! det är ju nu dom präglas för framtiden oxå tror jag. men inte lika mkt som vi tror dock....men M är borta mer än Björn oxå, helt klart så det är inte samma sak.
Sen ska man hinna älska varann däremellan. Mellan lek, mat och handling och tvätten ;) man ska vårda sin parrelation typ! den kommer ju sist, men när den väl vårdas, måste man släppa allt annat tror jag. när barna sover ;) kram